Hur kan tillgång till fiber bidra till en bättre miljö?

I rapporten Neutral fibre and the European Green Deal finns konkreta exempel på hur tillgången till Stokabs fibernätverk har bidragit till lägre utsläpp och en bättre miljö. Genom rapporten vill vi visa hur neutrala fibernätverk kan bidra till EU:s nya miljömål The European Green Deal. En av de största fördelarna med Stokabs öppna svartfibernät är att det skapar konkurrens, innovation och nya tjänster liksom energi- och miljöbesparingar. Rapporten är framtagen av WIK Consult på uppdrag av Stokab.

Tillgången till fiber var en viktig orsak till att så många kunde jobba hemifrån när pandemin startade. I den första vågen under våren 2020 föll trängselnivåerna i stockholmstrafiken med 50 procent när cirka 30-50 procent av stockholmarna använde sin fiber till att jobba hemifrån. Även skolor och sjukvårdssystem ökade sin användning av bredband när såväl undervisning som läkarbesök i ökad utsträckning skedde på distans.

Stockholms stads klimatmål är att bli klimatpositiv till år 2040. De senaste tio åren har koldioxidutsläppen i Stockholm minskat från 7,45 till 6,45 ton per person och år. Utsläppen från fastigheter är en källa som har minskat över tid men utsläppen från transporter är en fortsatt stor utmaning för att nå Stockholms klimatmål.

Tillgången till fibernätverk kan bidra till effektivare transportlösningar. I Stockholm finns smarta digitala lösningar för avfallshantering där soporna bland annat sorteras maskinellt med hjälp av sensorer för bättre omhändertagande. I ett bostadsområde i Stockholm har olika avfallshanteringslösningar såsom sensorer, sopsug och ökad återvinning medfört att avfallstransporter där minskat med 90 procent. Med det följer minskade koldioxidutsläpp, mindre buller och minskad nedsmutsning.

I ett annat försök för transporteffektivisering användes fibernätverket i Stockholm för dynamisk trafikljuskontroll för kollektivtrafiken. I detta försök ökade bussarnas framkomlighet med 25 procent.

Fiberuppkopplade sensorer kan optimera energieffektiviteten i byggnader genom att styra värme, ljus och ventilation. Det är något som Skolfastigheter i Stockholm AB (Sisab) gör för Stockholms skolor med hjälp av Stokabs fiber. Genom smart klimatstyrning sparade Sisab 35 procent energi, vilket motsvarar 18.500 ton koldioxid eller årligen drygt 40 miljoner svenska kronor, under perioden 2012 till 2019. Ytterligare energieffektiviseringar har därefter gjorts genom artificiell intelligens, dvs AI.

I centrala Stockholm återvinner Stokab värmen från en av våra knutpunkter och kan därigenom förse en skola med merparten av deras värme- och varmvattenbehov.