Vår historia

I början av 90-talet avreglerades telekombranschen och Stockholms politiker insåg att staden behövde en konkurrensneutral fiberleverantör. Det fanns en bred politisk enighet att starta Stokab eftersom staden också ansåg att fiber för digital kommunikation tillhörde en grundläggande infrastruktur på samma sätt som vägar, vatten- och eltillförsel. Därför bildades Stokab 1994; för att leda och samordna all utbyggnation av fibernätet inom Stockholms kommun.

Stokabs ordförande Ulla Hamilton (m) tillsammans med initativtagare till Stokabs bildande Carl Cederschiöld (m) och Mats Hulth (s) i samband med Stokabs 25-års jubileum 2019.

Fiberanslutning i gatumiljö på 90-talet

Ett kommunägt aktiebolag skulle även kunna underlätta etableringar på marknaden och främja näringslivet genom att erbjuda fiber på lika och rimliga villkor. Med Stokab som fibernätsleverantör innebar det också att företag och användare inte behövde göra egna tunga investeringar i infrastrukturen.

 

Att låta flera olika aktörer gräva upp gatorna för att lägga kablar och rör var heller varken önskvärt eller möjligt från stadens sida.

Stockholms läns sjukhus ansluts

Fiberanslutning i gatumiljö på 90-talet

Redan från Stokabs start var Stockholms läns landsting (SLL) intresserade av ett avtal med Stokab för att koppla upp hela sin verksamhet på ett regionalt fibernät. SLL gick därför in i ett delägarskap i Stokab tillsammans med Stockholms stad.


Utifrån SLL:s uppdrag genomförde Stokab en utbyggnation av fibernätet i hela regionen, från Norrtälje ned till Nynäshamn och Södertälje, för att initialt ansluta 35 platser över hela regionen. Framförallt anslöts sjukhus och större vårdenheter men även Arlanda och en del datacentraler för att få ökad säkerhet och redundans. Redundans är ett överskott av kablage som innebär att det finns flera framföringsvägar som kan ta över i händelse av leveransproblem på en kabel.


En förutsättning för utbyggnationen var att ha markupplåtelseavtal med alla kommuner i länet och varje kommuncentrum fick därmed även en fiberanslutning på en central plats i kommunen. Allt detta var klart 1999.


När alla sjukhus var anslutna gjorde SLL en gemensam upphandling av sina tele- och datakommunikationstjänster och kunde därigenom sänka sina kostnader med 50 procent.

Mälarringen slutförs

lllustrad karta som visar Stokabs nät runt Mälaren

År 2001 nådde Stokabs fibernät även Enköping och Uppsala. Året därpå köpte Stokab delar av företaget Utfors kanalisation i Mälardalen och började en utbyggnad av hela Mälarringen som var klar 2005. Med Mälaringen färdigställd kunde Stokab erbjuda fiberförbindelser i Enköping, Eskilstuna, Strängnäs, Södertälje och Västerås.

Regionen knyts samman

Sjökabelförläggning i Skärgården under 90.talet

För att göra fibernätet hela vägen till Norrtälje och Norrtälje sjukhus redundant anlade Stokab ny kabel vattenvägen via skärgården. Denna utbyggnad samfinansierades av Länsstyrelsen, SLL, Stokab samt skärgårdskommunerna Värmdö och Österåker. Kabeln passerar bland annat Blidö, Ljusterö, via Ingmarsö och Möja, till Sandhamn. Sista etappen slutfördes 2002 och anslöt även Dalarö, Nämdö, Ornö, Runmarö och Utö. Förutom en redundant förbindelse av fibernätet hela vägen till Norrtälje gav den nya utbyggnationen även möjligheter för skärgårdsbor att koppla upp sig via fibernätet och att arbeta på distans.

 

När målet om utbyggnation av en IT-infrastruktur för Stockholms läns landsting var uppnått överlät landstinget sin ägarandel i Stokab till Stockholms stad.

Fiber till hemmen och kommersiella fastigheter

Fiberkablar i husnod

År 2005 gick utbyggnationen in i en ny fas då Stockholms stad beslutade att samtliga drygt 100 000 kommunägda bostäder skulle få tillgång till bredband via fiber. Senare utvidgades utbyggnationen till att även omfatta de privata fastighetsägarna och år 2012 hade i princip alla flerfamiljsfastigheter anslutits. Därmed hade drygt 90 procent av Stockholms hushåll möjlighet att ansluta sig till fiber.

 

De anslutna flerfamiljsfastigheternas fiber hade dimensionerats för att även räcka till företagslokaler och verksamheter i Stockholms kommun och med ökad efterfrågan på fiber beslutade sig Stokab för att även bygga ut fibernätet till de kommersiella fastigheterna. Utbyggnaden påbörjades i de kommersiella kvarteren av Stockholms innerstad, samt de större industriområdena i Stockholms ytterområden. Under 2017 slutfördes denna utbyggnation och det fanns då fiber till cirka 400 000 hushåll och fler än 1 000 företagsfastigheter.

Stokab har förberett fiber för framtiden

Smart trafikljus Hornsgatan

Idag sker utbyggnationen av fibernätet samtidigt med nybyggnationen i Stockholm. Arbetet med att utveckla noderna, det vill säga kopplingarna där fibernätet möts, fortsätter. Bland annat arbetar Stokab för att kunna lämna av fiber i noder i gaturummet för att möjliggöra smart-stad-tjänster på plats såsom exempelvis digital och sensorstyrd styrning av trafikljus, belysning och väderförhållanden. Men också för ytterligare digitala och smarta tjänster och service för de som vistas, bor och jobbar i Stockholm.